Hur gammal kan människan
•
Människans maxålder splittrar forskare
Statistiker har kunnat visa att medellivslängden har ökat markant under hela 1900-talet, med tre månader varje år. Det var en revolution som startade i Sverige, Norge och Danmark.
Men kan ökningen fortsätta eller har den planat ut? Finns det rätt och slätt en gräns för hur gammal en människa kan bli?
Ett par amerikanska forskare hävdade i höstas i tidskriften Nature att gränsen för hur gamla vi människor kan bli är ungefär 115 år. Men i veckans nummer av tidskriften får de mothugg av flera olika forskarlag.
Holger Rootzén, professor i matematisk statistik, menar att de amerikanska forskarna har räknat fel. Deras maxålderssiffra är för låg.
– De har inte riktigt förstått att om man tittar på ett rekord så beror rekordet på hur många gånger man försöker, säger Holger Rootzén som forskar vid Chalmers och Göteborgs universitet.
Ju fler personer över 110 års ålder under en
•
Nyfiken på livslängd
Men det är lätt att missförstå vilken sorts medicinska framsteg det handlar om. Medellivslängden ökar inte därför att människan som art har lyckats förlänga sin livslängd. Den ökar därför att fler individer klarar sig till en hög ålder.
– En del tror att ingen blev gammal förr i tiden, men så är det inte, säger Karin Modig.
Medellivslängden är inte heller detsamma som att de flesta dör vid en viss ålder. Det ger alltså ingen bra prognos för hur långt liv någon individ kan förvänta sig, förklarar Karin Modig.
Men förbättringar i folkhälsan i alla livets åldrar ger tydliga avtryck i medellivslängden. En förutsättning för ett långt liv är att inte dö tidigt och det är det allt färre som gör – barnadödligheten i världen har minskat med nästan 75 procent sedan 1950.
– Att få kontroll över vissa infektionssjukdomar och få ner barnadödligheten har fått en stor påverkan på medellivslängden, säger Karin Modig.
Globala målen för hållbar utveckling
Enligt de
•
Moderna människan äldre än väntat
Det här visar att människosläktet är betydligt äldre än vad som står i historieböckerna. Länge har forskarna trott att den moderna människan uppstod för omkring 200.000 år sedan men flera fynd den senaste tiden pekar mot att hon uppstod för cirka 300.000 år sedan.
I somras kunde man läsa om ett oväntat fynd i Marocko, där forskare hittade benrester efter flera individer. De marockanska fossilfynden har daterats till cirka 315.000 år sedan. Ansiktsformen hos människorna är ganska lik vår egen. Det här är ett av de tidigaste fynden som sedan kom att utvecklas till de människor som lever i dag.
Har gjort på ett annat sätt
Uppsalagenetikernas dröm är att undersöka arvsmassan i benresterna från de här individerna men det är svårt att få fram användbart material från så gammalt material.
I stället har de gjort på ett annat sätt och i dag publiceras studien i tidskriften Science. Analysen, som har letts av Uppsalaforskare i samarbete med kollegor i Sy