Hur länge sedan fanns

Om den moderna människans uppkomst

Den moderna människan (vi) uppkom i Afrika för ungefär 300 000 år sedan. I den här filmen får man veta vilka egenskaper som gjorde att vi överlevde hettan på savannen och kunde sprida oss över världen. När vi kom till Europa fanns neandertalarna redan där. Efter några tusen år av samexistens försvann neandertalarna och sedan 38 000 år tillbaka finns bara en sorts människa på jorden: vi, den moderna människan.

De här händelserna finns med på tidslinjen

• 400 000 år sedan - Neandertalarna uppstår
  
• 300 000 år sedan - Homo sapiens uppstår
  
• 300 000 år sedan – Näst senaste istiden börjar
  
• 126 000 år sedan – Näst senaste istiden slutar
  
• 115 000 år sedan – Senaste istiden börjar
  
• 90 000 år sedan - Homo sapiens lämnar Afrika och sprider sig österut, mot Asien
  
• 42 000 år sedan (minst) - Homo sapiens kommer till Europa
  
• 38 000 år sedan - Neandertalarna försvinner
  
• 12 000 år sedan - Första spår av människor i Sverige
  
• 10 000 år sedan – Senaste isti

  •

  Från stenålder till nutid

  I Skandinavien har människor bott och levt i nästan 15 000 år och varje generation har lämnat spår efter sig. I modern arkeologisk forskning delas mänsklighetens historia in i olika tidsperioder.

  Mänsklighetens historia är lång. Arkeologens jobb är att studera och tolka de föremål, fragment och strukturer som finns kvar från det förflutna och sätta in dem i ett sammanhang. Arkeologen sysslar oftast med materiella lämningar från skriftlösa samhällen men arbetar även med material från områden där historiska källor finns.

  Äldst är stenåldern (ca 13000–1700 f Kr), följd av bronsåldern (1700–500 f Kr) och yngst är järnåldern (500 f Kr–1050 e Kr). Det historiska skedet omfattar medeltiden (1050–1500 e Kr) och den period som ibland kallas för nyare tid (1500 e Kr–nutid).

  Att det förhistoriska skedet delas in i sten-, brons- och järnålder antyder den materiella kulturens betydelse för hur vi betraktar vår värld och organiserar den. Genom att studera materiell k

  •

  Fynd av fossil gör att forskare idag tror att det fanns bakterieliknande mikroorganismer redan för 3,5 miljarder år sedan, alltså ganska tidigt i jordens historia. För cirka 2,5 miljarder år sedan fanns mikroorganismer (cyanobakterier) som producerade syre. I slutet av prekambrium utvecklades i haven och andra vattensamlingar de första flercelliga djuren, växterna (alger) och svamparna.

  Från hav till land

  Vid början av kambrium hade livet i haven en explosionsartad utveckling. Från silur finns fossil av djur och växter som levde på land, ett stort steg i livets utveckling. Under devon utvecklades hos växterna en mängd olika växtgrupper som bildade skogar och andra växtmiljöer som täckte stora delar av kontinenterna. Devon är också fiskarnas tid. En rad nya fiskgrupper utvecklas. Insekter och groddjur är nya djurgrupper som med säkerhet fanns under devon, kanske redan under silur.

  Reptilerna dyker upp

  Under karbonperioden var klimatet fuktigt och stora sumpskogar bredde ut sig. D