Hur framställs litium
•
Kamp om Sydamerikas litium i klimatkrisens spår
På det andinska höglandet i Bolivia ligger Salar de Uyuni, en vattenmättad saltöken som är nästan lika stor som Skåne. Det säregna landskapet lockar många turister men Salar de Uyuni är också världens enskilt största litiumreserv och den vidsträckta slätten utgör därmed potentiellt en ekonomisk guldgruva. Sammanlagt beräknas Bolivia ha en fjärdedel av världens reserver av grundämnet och i hela den så kallade litiumtriangeln, som sträcker sig in i Chile och Argentina, finns mer än hälften av de kända tillgångarna. Det gör området högintressant för multinationella gruvbolag och ekonomiska stormakter.
Många olika mineral behövs i förnybar energiteknik. Just litium spelar en central roll i elektrifieringen – mineralet används främst i litiumj
•
Litium
Litium (Li) är en alkalimetall och det lättaste grundämne som är i fast form vid rumstemperatur. Metallen upptäcktes år 1817 av svensken Johan August Arfwedson och utgör endast cirka 20 miljondelar av jordskorpans totala kemiska sammansättning. Litium oxideras omgående i kontakt med luft och vatten, en reaktion som till och med kan vara explosiv, och den rena metallen måste därför förvaras i vätskor helt fria från syre.
Litiumjonbatterier tillverkas, som namnet avslöjar, av just litium och är en av de viktigaste uppladdningsbara batterityperna som används i mobiltelefoner, datorer, med mera. Litium används som flussmedel för att sänka smältpunkten och viskositeten hos kiseldioxid vid tillverkning av glas och keramik. Olika litiumföreningar används även som flussmedel inom metallurgiska processer, alltså för att sänka smält
•
Litium
| Litium | |||||||||||||||
Ren litiummetall, här förvarad i paraffinolja för att förhindra oxidation. Emissionsspektrum | |||||||||||||||
| Generella egenskaper | |||||||||||||||
| Relativ atommassa | 6,94 (6,938–6,997)[1][2]u | ||||||||||||||
| Utseende | Silvervit | ||||||||||||||
| Fysikaliska egenskaper | |||||||||||||||
| Densitet vid r.t. | 0,534[3] g/cm3 | ||||||||||||||
| – flytande, vid smältpunkten | 0,512 g/cm3 | ||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | Fast | ||||||||||||||
| Smältpunkt | 453,65 K (180,5 °C) | ||||||||||||||
| Kokpunkt | 1 603 K (1 330 °C) | ||||||||||||||
| Kritisk punkt | 3 220 K (2 946,85 °C) 67 MPa (extrapolerad) | ||||||||||||||
| Molvolym | 13,02 × 10−6m³/mol | ||||||||||||||
| Värmevärde | −298 J/(kg × K) | ||||||||||||||
| Smältvärme | 3 kJ/mol | ||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 147,1 kJ/mol | ||||||||||||||
| Specifik värmekapacitet | 3 482[4]J/(kg × K) | ||||||||||||||
| Molär värmekapacitet | 24,86 J/(mol × K) | ||||||||||||||
| |||||||||||||||
| Atomära egenskaper | |||||||||||||||
| Atomradie | 152 pm | ||||||||||||||
| Kovalent radie | 128 pm | ||||||||||||||
| van der Waalsradie | 182 pm | ||||||||||||||
| Elektronaffinitet | 59,6 kJ/mol | ||||||||||||||
| Jonisationspoten
| |||||||||||||||