Hur går riksdagsvalet
•
Det svenska valsystemet
Val vart fjärde år
I Sverige får alla vara med och bestämma. Det är grunden för demokrati. Vart fjärde år är det val i Sverige. Då röstar vi på de partier som vi tycker har den bästa politiken. De partier vi röstar fram är de som sen styr Sverige åt oss. Det som vi invånare tycker har därför stor betydelse för hur Sverige ska fungera.
Det finns olika partier att rösta på. Partierna representeras av politiker. De olika partierna har ofta olika idéer och förslag om hur landet ska styras. Politikerna beslutar till exempel om hur mycket det ska kosta att åka buss, hur mycket skatt vi ska betala och hur skolorna ska fungera. Politiken handlar om frågor som påverkar oss varje dag.
Olika val
Det finns fyra allmänna val i Sverige:
- Val till kommunfullmäktige
- Val till regionfullmäktige
- Val till riksdagen
- Val till Europaparlamentet
Politikerna i riksdagen tar beslut om sådant som gäller hela landet. Politikerna i regionerna och kommunerna tar beslut om såda
•
Så går de 310 valen till
Rösträtt till kommunal- och regionfullmäktigeval
Du har rösträtt till kommun- och regionfullmäktige om du är:
- svensk medborgare och är folkbokförd i kommunen och regionen.
- medborgare i något av EU:s medlemsländer eller medborgare i Island eller Norge och är folkbokförd i kommunen och regionen.
- medborgare i något annat land än de som räknats upp ovan och har varit folkbokförd i Sverige i tre år i följd före valdagen, samt är folkbokförd i kommunen eller regionen.
Rösträtt, Valmyndigheten
Valkretsar
Valkretsen är det område som man väljer kandidater för. Inför valen 2018 gäller nya regler för valkretsindelning, det är inte längre obligatoriskt för regioner och större kommuner att ha flera valkretsar.
Nu räknas regionen som en valkrets om inte regionfullmäktige beslutar om att dela in regionen i två eller flera valkretsar. Kommuner med fler än 36 000 röstberättigande får delas in i två eller fler valkretsar. Finns det särskilda skäl kan en kommun med
•
Så funkar Sveriges valsystem
2018 gick 87 % av alla svenska medborgare över 18 år och röstade i riksdags-, kommunal- och regionvalet. 11 september i år är det dags igen.
Varken historiens eller dagens statsvetare är helt överens om hur demokrati ska definieras. Men grundtanken är att de som bor i ett land ska vara med och bestämma över hur landet styrs.
Hur går detta till i ett land med miljontals invånare? Denna lista innehåller 7 steg som hjälper dig förstå valet.
- Representativ demokrati är lösningen
Man brukar prata om direkt och indirekt, eller representativ, demokrati. En folkomröstning är ett exempel på direkt demokrati – man frågar helt enkelt alla vad de tycker i en fråga och fattar ett beslut utefter det. Men oftast är det representativ demokrati som gäller – man ber med regelbundna mellanrum folket bestämma vilka som ska representera dem när beslut fattas.
Representativ demokrati kan se ut på olika sätt. Hur avspeglas folkets vilja bäst i de valda representan