Hur använda man en
•
Språket i en akademisk text kan variera väldigt mycket, men följer ändå några generella riktlinjer. Några av dem presenteras här tillsammans med belysande exempel.
Vad är sakprosa?
Viktigt för allt skrivande är en viss genremedvetenhet. Olika texter har olika syfte och därmed också olika språkdräkt. Kännetecknande för akademiska texter är att de skrivs på sakprosa. Sakprosa syftar till att informera om sakförhållande, presentera kända fakta och, kanske framför allt när det gäller akademiska texter, ny kunskap som tagits fram i enlighet med de krav som vetenskapen ställer, både på form och uttryck.
Sakprosa kan beskrivas som opersonlig. Det innebär inte att du som skriver inte får synas i texten, utan snarare att din undersökning och analys inte färgas av dina egna åsikter eller förutfattade meningar. Du ska alltså inte till varje pris undvika att skriva “jag”, men i vissa fall kan det vara lämpligt att hålla sitt eget ”jag” utanför. Det vanligaste sättet att undvika en alltför ja
•
Pronomenet man kan användas på flera olika sätt och med olika syftningar beroende på kommunikationssituationen.
I sin mest generaliserande form kan man syfta på alla eller vem som helst: Man bör inte ljuga. Andra gånger syftar man mer insnävat på alla eller vem som helst inom en viss grupp eller kategori: I Frankrike odlar man mycket vin. I skolan arbetar man enligt läroplanen. I vår familj dricker man helst te.
Man kan både innefatta och utesluta talaren: Man försöker alltid göra sitt bästa innefattar talaren eller skribenten, medan På medeltiden använde man limfärg utesluter den. Ibland används man för att syfta på talaren själv, eller på ett vi: Nu är man allt trött!
Flera man med skilda syftningar i samma mening avråder vi ifrån, eftersom det kan bli svårtolkat: För att man ska kunna ge rätt stöd till de elever som behöver det, krävs att man tar kontakt med skolan om ens barn verkar må dåligt.
Formen man används endast som subjekt. Som objektsfo
•
Grammatik, förkortningar och punktlistor
Det finns i princip två typer av punktlistor: de som innehåller en uppräkning av icke fullständiga meningar och de som innehåller fullständiga meningar.
Icke fullständiga meningar i punktlistor
Om varje punkt är en icke fullständig mening samt en fortsättning på inledningsfrasen, används gemena begynnelsebokstäver och punkt används endast efter listans sista ord. Notera att kolon inte ska avsluta den inledande satsen samt att kommatecken och konjunktioner inte ska användas.
Exempel:
Ta med dig
- en fungerande miniräknare
- ett lexikon eller en ordbok
- en liten linjal.
Fullständiga meningar i punktlistor
Om varje enskild punkt utgörs av en fullständig mening avslutas den inledande satsen med kolon och varje punkt inleds med versal bokstav samt avslutas med punkt.
Exempel
Följande kriterier gäller:
- Studenten ska slutföra sin grundutbildnin