Hur odlar man köttätande
•
Köttätande växter – så funkar det
Till vardags kallar vi dem köttätande växter, men mer korrekt är insektsätande växter eftersom plantorna knappast gillar att du matar dem med biff eller korv. Korrekt är däremot att dessa växter livnär sig på levande föda i form av små flugor, vattendjur eller andra insekter som kommer i deras väg.
Dessa arter producerar ett proteinlösande enzym som smälter ner de fångade insekterna till näring som växten sedan kan ta upp bland annat kväve ifrån. Vanliga insektsätande växter tillhör familjerna flugtrumpet, sileshår, tätört och kannväxter. Några av dessa arter förekommer vilt i vår natur där de lever i fuktiga miljöer vid vattendrag eller mossar. Växtplatserna är ofta kvävefattiga och för att kompensera brist på näring i jorden, så fångar de alltså sin mat från luften! Men eftersom plantor inte kan springa omkring och jaga sitt byte får de sitta fast och vänta på att bytet ska hitta till dem. Fångstmetoderna är lite olika. Tätörtens blad är så sl
•
I Sverige har vi 12 inhemska arter som på ett eller annat sätt är köttätande och som fångar smådjur för att kunna öka sina överlevnadschanser. Runtom i hela världen finns det runt 500 olika arter som lever på likartat sätt.
Köttätande växter kallas växter som får extra tillskott av kväve och fosfor genom att fånga små djur och sedan lösa upp dem med proteinlösande enzymer som växten producerar, eller med hjälp av bakterier. Dessa växter borde kanske snarare kallas för insektsätande, eftersom det i de allra flesta fallen är fråga om insekter som bytesdjur.
Tre släkten
Växterna finns inom tre släkten, nämligen tätörter (Pinguicula spp.), sileshår (Drosera spp.) och bläddror (Utricularia spp.). Dessutom har vi en sällsynt förvildad art som heter flugtrumpet (Sarracenia purpurea) som använder sig av djupa strutformade blad att fånga insekter. Inomhus odlar vi kannväxter i släktet Nepenthes, vars bladspetsar är omvandlade till insektsfångande kannor. Gemensamt för de markl
•
Odla köttätande växter
Anpassning till näringsfattiga miljöer
Köttätande växter har anpassat sig till livet i näringsfattiga miljöer där en insekt är ett välkommet tillskott till jordens knappa näringsämnen.
– En del av bladen är utvecklade fällor som de kan använda för att fånga flugor, spindlar och andra insekter och smådjur med, säger biologen och journalisten Gusta Clasen från Garden Company.
Kannrankorna bedövar bytet med nektar
Kannrankesläktet är en klättrande växt med stora kannformade blommor, eller fällor. Hos vissa individer blir kannorna så tunga att de ligger ned på marken.
– Bytet lockas av de färgglada mönstren som finns på kannornas insida, och en nektar som doftar så sött att den blir helt oemotståndlig för insekterna. Nektarn innehåller narkotiska ämnen som gör insekterna så förvirrade att de ramlar in i kannan där de drunknar i en soppa av matsmätlningsenzymer, säger Gusta Clasen.
I Sydostasien har man använt saften från kannrankan till bland annat ögonsköl