Hur stora ödlor finns
•
Ödlor
Ödlor (Lacertilia) är en underordning i klassen kräldjur. Ödlor är den artrikaste kräldjursgruppen och förekommer i många olika habitat världen över, utom på Antarktis. Variationen i utseende och levnadssätt är stor, från komodovaranen som kan bli över 3 meter lång till de minsta geckoödlorna som bara blir några få centimeter långa. Till skillnad från ormar har ödlor i de flesta fall fyra ben, men det finns även en del ödlor med tillbakabildade ben, som kopparödlan. Ödlor har också ögonlock som kan öppnas och stängas och synliga öronöppningar vilket ormar saknar, och ormar har en rad av väsentligt bredare fjäll på buken vilket ödlor inte har. Ödlor kan i vissa fall dessutom skifta färg till skillnad från ormar. Enligt kladistik är ormar en undergrupp av ödlor.
Bryggödlor hör, trots att de vardagligt kallas ödlor, systematiskt sett inte till underordningen ödlor (Lacertilia). Bryggödlor tillhör en annan kräldjursordning (Rhynchocephalia) och är inte närmare släkt med u
•
Guide till Sveriges ödlor
En liten slänt åt syd som får mycket sol är en bra plats att leta efter ödlor på vårens första varma dagar. Inte minst om där finns stenar och annat för dem att gömma sig under. Precis som ormar är ödlor växelvarma och använder sig av omgivningstemperaturen för att reglera kroppstemperaturen. Det är därför de är så intresserade av varma platser på vårkanten. Ofta ligger de stilla och solar sig och kan då vara svåra att få syn på, men när de väl rör på sig visar de prov på sin snabbhet.
Vill du locka ödlor till din trädgård är en solbelyst stenmur eller tegelpannor på en varm plats bra tips. Se också till att det finns gott om småkryp för dem att äta och gärna även tillgång till en damm. Över lag gäller samma råd som för att gynna groddjur i trädgården.
Annons
I Sverige har vi tre arter ödlor. Skogsödla och kopparödla är de absolut vanligaste.
Kopparödla
Ibland kallas kopparödlan felaktigt för kopparorm, men det är ingen konstig missup
•
Komodovaran
Komodovaranen är den största ödlan i världen och idag finns bara ca 3 000 individer kvar. De lever inom ett område som är mindre än 1 000 kvadratkilometer i den indonesiska övärlden och sedan 1980 är området klassat som nationalpark. Komodovaranerna jagar både små och stora byten och de äter också as som de hittar. De har en 50 cm lång kluven tunga som, precis som hos andra reptiler, fungerar som ett luktorgan. När vinden ligger rätt kan en komodovaran känna lukten av ett ruttnande as på flera kilometers håll! Komodovaraner har en kraftig kropp, ofta med hängande buk. Benen är muskulösa och de långa tårna har vassa, krokiga klor. Svansen är lite kortare än kroppen och när komodovaranen går vilar ofta svansspetsen mot marken och ritar ett mönster mellan fotavtrycken. När den försvarar sig bits den med sina vassa tänder och kraftiga käkar samt piskar med den muskulösa svansen. I munnen har komodovaranen över 50 olika bakterier som kan döda ett bytesdjur genom en infektion