Hur vanligt är minskade


  • Tips för att känna fosterrörelser
  • Tecken på stressad bebis i magen
  • Hur känns fosterrörelser
  • Kakor på scb.se

    I Sverige har fruktsamheten varierat mycket över åren jämfört med många andra europeiska länder. Det finns mycket som kan påverka benägenheten att få barn olika år, exempelvis ekonomiska konjunkturer och deltagande i arbetsliv samt utbildning. Även samhällsfaktorer som vilken familjepolitik som bedrivs påverkar.

    Stora variationer i barnafödande

    Summerad fruktsamhet för kvinnor födda i Sverige, födda utomlands samt totalt 1970–2017

    Som högst var fruktsamheten år 1990. Då var fruktsamhetstalet för Sverigefödda kvinnor 2,10. Som lägst var det under åren 1998 och 1999. Utrikes födda kvinnor har generellt något högre fruktsamhet, ofta på grund av en så kallad migrationseffekt.

    Utrikes föddas barnafödande

    Utrikes födda kvinnor har totalt sett ett högre barnafödande än Sverigefödda kvinnor när det gäller periodvisa fruktsamhetstal. Det beror bland annat på att fruktsamheten ofta är högre den första tiden i Sverige efter invandring. En högre fruktsamhet de först

    Kakor på scb.se

    Snabba fakta

    Senast uppdaterad: 2023-02-27

    I det senaste riksdagsvalet 2022 deltog 84,2 procent av dem som fick rösta. Det var en minskning med tre procentenheter jämfört med 2018. Även valdeltagandet i valen till kommun- och regionfullmäktige minskade.

    Det hittills högsta valdeltagandet i ett riksdagsval var 1976, då 91,8 procent av dem som fick rösta deltog. Även i valet 1982 var valdeltagandet över 91 procent. Efter det minskade valdeltagandet successivt under 1980- och 1990-talen och nådde som lägst 80,1 procent 2002.

    Tabellinnehåll197319761979198219851988199119941998200220062010201420182022
    Valdeltagande i riksdagsval, procent90,891,890,791,489,986,086,786,881,480,182,084,685,887,284,2
    Valdeltagande i regionfullmäktigval, procent90,790,589,289,888,084,284,084,378,177,578,881,082,483,780,2
    Valdeltagande i kommunfullmäkt

    Fosterrörelser

    Handläggning på BMM

    • I graviditetsvecka 24–25 är det lämpligt att samtala om fosterrörelser och om vikten att söka vård om rörelserna blir svagare och färre i slutet av graviditeten. Informationen ska ges skriftligt om det behövs. Dokumentera i MHV 3 att informationen givits.
    • Det finns ingen bättre definition av vad som är minskade fosterrörelser än den gravidas egen uppfattning. Ta en rörelseanamnes om kvinnan upplevt minskade fosterrörelser. Centrala frågor är: Hur har fostrets rörelsemönster ändrats? När reagerade kvinnan på att rörelserna ändrats? Vad känner kvinnan nu?
    • Om den gravida vill ha skriftlig information och hjälp kring hur hon kan lära känna barnets rörelsemönster kan barnmorskan till exempel informera om Mindfetalness. Översättning finns till 16 olika språk. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
    • Ringer den gravida mottagningen alternativt informerar vid ett besök att hon upplever att fosterrörelserna har minskat/upphört skall kvinnan