Hur maneter förökar sig

  • Maneter västkusten
  • Hur länge lever maneter
  • Har maneter hjärna

    • •

    Viktiga maneter behöver övervakas

    Förökar sig kontinuerligt

    Den andra gruppen av maneter är kammaneter och hit hör exempelvis krusbärsmaneten. De har inga nässelceller som kan skada vid beröring utan är helt ofarliga. Kammaneterna förökar sig kontinuerligt i den fria vattenmassan om tillgången på föda är god.

    Den amerikanska kammaneten Mnemiopsis leidyi är en kammanet som för första gången upptäcktes i våra vatten 2006, utanför västkusten, och började övervakas 2007. Troligen följde den med i barlastvatten från fartyg. Arten har skapat en helt ny situation för det pelagiska ekosystemet i Västerhavet. I och med att de kan föröka sig kontinuerligt under sensommar och höst kan de vid god tillgång på föda öka kraftigt i antal och därmed konsumera nästan alla djurplankton. Vid sådana tillfällen har de en kraftigt reducerande effekt på de dominerande hoppkräftorna, betydligt kraftigare än motsvarande effekt från öronmaneter eller brännmaneter.

    Viktig roll i ekosystemet

    Maneter är

    •

    Maneter – rovdjur med framtiden för sig

    Maneterna dök upp ovanligt tidigt i år och de är också ovanligt många, enligt marinbiologen Björn Källström på Göteborgs marinbiologiska laboratorium. Det gäller både brännmaneter och öronmaneter längs hela västkusten. Den varma vintern har förmodligen gynnat maneterna eftersom de kan börja föröka sig tidigare och i ett varmare framtida klimat lär vi få se fler ”manet-somrar”, tror Björn Källström.

    Maneter flyter dit strömmarna tar dem och räknas som stora plankton. Det enda de kan styra är om de vill sjunka eller stiga. När vattnet närmar sig 20 grader brukar till exempel brännmaneter vilja sjunka mot svalare djup. Badgäster kan dock inte andas ut, om maneterna har kommit in på grunt vatten kan de inte ta sig ut igen.

    Trots att de saknar både styrsel och hjärna kan maneter vara effektiva rovdjur. Deras trumfkort är den lugna livs­stilen. De gör nästan inte av med någon energi när de fångar in smådjur som fastnar i bränntrådarna.

    Maneter

    •

    Maneter

    För konstnären, se Édouard Manet

    Maneter (Scyphozoa) är en klass inom stammen nässeldjur. Maneter lever i havet och har en livscykel som omfattar en växling mellan två olika utvecklingsstadier, ett fastsittande polypstadium och ett frisimmande medusastadium. Den frisimmande medusan är klockformad eller skivformad och består till stor del av vatten. Det som ger maneten dess form är ett hydrostatiskt skelett, kallat mesoglea och innehåller vatten samt kollagen. Munnen är placerad på undersidan och omgiven av ett antal munarmar. Längs kanten av munnen finns en krans av tentakler. Maneten simmar medelst rytmiska sammandragningar av kroppshålan som pumpvis åstadkommer en jetstråle som för den framåt. De följer ganska passivt havsströmmar.

    Systematik

    [redigera | redigera wikitext]

    Tidig systematik delade in organismer efter yttre likheter. Kubmaneter betraktades fram till mitten av 1970-talet som en ordning av maneter innan de fick status som egen klass. Senare delad