Hur bra hjälper
•
Hälsofrämjande och förebyggande arbete inom området psykisk hälsa och suicidprevention
Hälsofrämjande och förebyggande arbete kan bedrivas på olika nivåer och arenor. Det gäller både folkhälsoarbete och arbete med psykisk hälsa och suicidprevention.
De övergripande förutsättningarna för psykisk hälsa handlar om hur samhället är organiserat och hur resurser och möjligheter inom olika livsområden är fördelade mellan olika grupper. För att förbättra den psykiska hälsan i befolkningen behövs insatser som stärker individer, stärker samhällen och minskar barriärer. Det handlar om att öka tillgängligheten till bra boende, meningsfull utbildning och arbete, liksom att tillhandahålla stöd och hjälp till de som har behov av det. Men det handlar också om att minska fattigdom, diskrimineri
•
Du mår bra av att röra på dig!
I den här modulen beskriver vi kort fysisk aktivitet och varför det är viktigt för oss människor att röra på oss. Därefter presenterar vi vetenskapligt baserade tips på hur du kan få till mer fysisk aktivitet i din vardag.
Vikten av fysisk aktivitet
Introduktion: fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet definieras som all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver den i vila (Mattson et al 2021). Fysisk aktivitet kan utföras i hemmet, på arbetet, under transport, på fritiden eller som organiserad träning eller idrott. När den fysiska aktiviteten utförs på måttlig intensitet eller högre har den som bäst effekt på hälsan (Jansson et al 2021). Måttlig intensitet ger en märkbar ökning av puls och andning, dvs det behöver inte handla om att bli svettig (Mattson et al 2021).
Fysisk aktivitet kan ge effekter på kort sikt så som minskad oro, förbättrad sömn och kognitiv funktion samt sänkt blodtryck och blodsocker. Om man får till regelbunden fysis
•
Så här håller du hjärnan frisk hela livet
Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik på Karolinska Institutet. Hon har erhållit Stockholms Sjukhems donationsprofessur i klinisk geriatrik för att utveckla kunskapen om åldrandets sjukdomar. Hennes forskning handlar om vilka risk- och friskfaktorer som kan kopplas till glömska, minnesstörningar och demenssjukdomar.
På Hjärnans Dag 2017 i Stockholm föreläste hon om vad vi kan göra själva för att förebygga minnesstörningar genom att ändra vår livsstil. Åldrandets inverkan på hjärnan har blivit speciellt viktig med tanke på att vi lever allt längre. Klicka på pilen på bilden här ovan så kan du se Miia Kivipeltos föreläsning.
– Hjärnan styr hela kroppen, våra tankar, känslor och formar våra minnen, säger Miia Kivipelto. När vi blir äldre är hjärnan den svagaste länken och hög ålder är fortfarande den viktigaste och starkaste riskfaktorn för demens och minnesstörningar.
Genom att ändra din livsstil kan du minska risken att drabbas