Hur lång är ryggraden

  • Ryggradens kotor (s1)
  • Ryggrad latin
  • Ryggkotor bild

    • •

    Ryggrad

    Ryggraden (latin: columna vertebralis) är hos alla ryggradsdjur den kotpelare som sträcker sig från kraniet till svansen. Ryggraden bildar tillsammans med bröstkorgen (thorax), halsen och kraniet axialskelettet till vilket nedre och övre extremiteterna förbinder sig genom bäckenet och skuldergördeln. Sjukdomar i ryggraden kallas dorsopati.

    I frontalplanet är ryggraden normalt rak och symmetrisk (se skolios) men i sagittalplanet kröker sig ryggraden flera gånger. De kurvor som vetter bakåt (är dorsalt konvexa) kallas kyfoser och de som vetter framåt (är ventralt konvexa) kallas lordoser.

    Ryggraden består av 32–34 ryggkotor (vertebrae) och kan uppdelas i fem delar: halsdelen (pars cervicalis), bröstdelen (pars thoracica), länddelen (pars lumbalis), bäckendelen (pars pelvina) och bakpartiet[förtydliga] (pars caudalis).

    Det finns 24 "presakrala" kotor: sju halskotor (cervikalkotor, vertebrae cervicales), tolv bröstkotor (thorakalkotor,

    •

    Ryggraden är det som håller upp människans kropp. Det är en genial och fascinerande konstruktion som har flera viktiga funktioner. Här kommer lite fakta om ryggraden.

    Ryggraden består av 33–34 ringformade ben som kallas ryggkotor och den kan delas in i fem huvuddelar. Varje del har sin egen typ av kotor: nacken har sju kotor som heter C1-C7, bröstryggen har tolv kotor (Th1-Th12) och ländryggen består av fem kotor (L1-L5). Korsbenet (os sacrum) består av fem sammansmälta kotor (S1-S5). Svansbenet (os coccygis) är en förkrympt del av ryggraden som består av fyra till fem kotor som också är sammansmälta (Co1-Co5).

    Hur behandlar EuroPainClinics Sverige diskbråck?

    Känner du till atlaskotan? Så kallas den översta kotan i nacken (C1) och den gör så att huvudet kan böjas framåt och bakåt. Kotan har fått sitt namn från titanen som bar himlavalvet på sina axlar i den grekiska mytologin. Den bär upp huvudet som väger omkring 4,5 kg tillsammans med axis-kotan, ibland också kallad t

    •

    Ryggkota


    En thorakalkota.

    Illustration: Gray's Anatomy, 1918. (PD)

    Ryggkota (latin: vertebra(e)) är de enskilda ben som bygger upp ryggraden (columna vertebralis).

    I människans kropp finns 33 ryggkotor. 24 "presakrala" kotor: Sju halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor. Dessutom bildar de fem sakralkotorna korsbenet och de fyra svanskotorna svansbenet.

    Kotans främre kraftiga del kallas kotkropp. Ryggkotorna skiljs åt av 23 mellankotsskivor (disci intervertebrales). Ryggkotornas storlek minskar kranialt, alltså närmare skallen.

    Grundform

    [redigera | redigera wikitext]

    Ryggkotorna är olika utformade i olika delar av ryggraden men de har alla samma grundform. Riktad framåt (anteriort, in mot kroppen) finns kotkroppen (corpus vertebrae) och bakom denna (posteriort) kotbågen (arcus vertebrae) som omger kothålet (foramen vertebrale). Bågen består av två rötter (pediculus arcus vertebrae) som övergår i två plattor (lamina arcus vertebrae).