Hur lever mårdhunden
•
Mårdhund
Mårdhund (Nyctereutes procyonoides) är ett hunddjur som placeras som ensam art i släktet Nyctereutes. Den har sitt ursprungliga utbredningsområde i östra Asien men har introducerats längre västerut där den spridit sig och idag förekommer i Norden, norra Europa och längre söderut i Östeuropa. Den är, trots sitt trivialnamn, inget mårddjur. Mårdhundarnas närmaste släktingar är de äkta rävarna.
Det ursprungliga beståndet i östra Asien har minskat främst på grund av jakt, pälshandel och habitatförstöring. Det introducerade beståndet i Västeuropa bedöms istället på många håll som en potentiellt skadlig invasiv art.[2] I Europa ingår mårdhunden sedan 2019 i listan över invasiva främmande arter av unionens oro (unionens lista).[3] Detta innebär att denna art inte kan importeras, födas upp, transporteras, kommersialiseras eller avsiktligt släppas ut i miljön i Europeiska unionen.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Djuret ser ut som en korsning mellan hund
•
Mårdhund!
De erfarenheter man har i Finland är att när man börjar få många observationer så börjar man jaga den och då har mårdhunden redan etablerat en kraftig stam. På bara 20 år från 1970 till början av 1990 talet ökade avskjutningen i Finland med över 70 000 mårdhundar och de senaste åren ligger avskjutningen på 130 000 djur. Det är också södra Finland som har de kraftigaste stammarna av mårdhund där miljön och klimatet passar den bäst.
Norra Sverige är egentligen inte mårdhundens optimala levnadsmiljö, men i takt med att vintrarna blivit mildare har detta gett förutsättningar för arten att fortleva. Inom Jämtlands- och Västernorrlands län har det under åren inkommit rapporter om mårdhund, men ännu finns ingen bekräftad förekomst. Eftersom mårdhunden gärna vandrar långa sträckor är det inte helt osannolikt att vi kommer att återfinna den även inom vårt område. Vanligtvis sover mårdhunden vintersömn och lägger sig att sova i november-december. Är vintern däremot mild och snöf
•
Mårdhund – Nyctereutes procyonoides
Mårdhunden är ett hunddjur med rötterna i Asien, men som spridits av människohand till Europa på grund av sitt värde som pälsvilt. I Sverige klassas arten som invasiv och en etablering bekämpas sedan 2008 aktivt inom ramen för Mårdhundsprojektet.
Mårdhunden påminner mest om grävlingen i färgen, gråspräcklig med svarta ben och en svart ansiktsmask som påminner om tvättbjörnens. Pälsen är lång och yvig med en för ett hunddjur relativt kort svans. Spårstämplarna är generellt något mindre än rödrävens och med en rundare, mer kattlik form. Snittvikten ligger kring sex kilo, honan är något mindre än hanen i likhet med de flesta hunddjur (Canidae).
Spillningen placeras som regel, precis som hos grävlingen, i latriner i anslutning till gryten eller i kanten av hemområdet. Till skillnad från grävlingens latriner, som ofta består av en avlång grop, lägger mårdhunden däremot sina latriner direkt ovanpå markytan.
Biotop och föda
Våtmarksområden