Hur ökar man matlusten
•
Att underlätta ätandet
Matmiljö och atmosfär
Att äta och dricka innebär inte enbart att tillgodose ett grundläggande behov av energi och näring. Måltiden bör också tillföra något positivt och utgöra ett behagligt avbrott under dagen. Utifrån vårdenhetens förutsättningar är det viktigt att försöka skapa en god måltidsmiljö.
Matvanor varierar med nationell och etnisk bakgrund, religion, och personliga preferenser. Matens betydelse, hur den ska tillagas och när och hur man äter skiljer sig åt mellan kulturer. Inställning mellan olika individer från samma kultur varierar också. En del bryr sig inte om traditioner, medan för andra är religion och kultur en viktig del av identiteten. Det är därför angeläget att visa respekt och ta reda på vilka önskemål som finns relaterade till mat och mål
•
Nedsatt aptit och ofrivillig viktnedgång
Med stigande ålder kan både matlust och förmåga att äta förändras. Om din aptit är nedsatt eller om din vikt minskat kan du behöva justera dina matvanor. Att aptiten sviktar eller vikten minskar kan ha flera olika orsaker, exempelvis sjukdom, läkemedelsbiverkan, förändrat smaksinne, minskad fysisk aktivitet eller svårt att tugga och svälja.
Om du inte får i dig tillräckligt med mat, kan det resultera i viktnedgång, vilket ofta märks genom ökad trötthet, minskad ork, förlust av muskelstyrka, sämre balans, sämre immunförsvar med mera.
Aptitförlust och viktnedgång kan komma smygande. Håll därför koll på din vikt genom att mäta den då och då för att lättare kunna uppmärksamma om vikten minskar. Konsultera vården om du minskar i vikt eller din aptit är påverkad.
Märker du av viktnedgång och/eller aptitförlust är det viktigt att försöka anpassa kosten för att återfå eller bibehålla vikt. Här kommer råd hur detta kan göras:
Allmänna rå •
Hormoner styr aptit och matvanor
Tänk dig en ”aptitknapp” med förmågan att stänga av eller öka vår aptit på ett ögonblick. Upptäckten av en sådan strömbrytare skulle ha stor betydelse för ätstörningar på hela spektret. Inte bara för de drabbade av anorexi nervosa eller fetma, utan även för de som tappat sin aptit av andra orsaker. Det kan till exempel vara sköra äldre eller personer som ökat ofrivilligt i vikt på grund av läkemedelsbehandling. Det kan låta som science fiction men faktum är att forskarna redan idag är på god väg dit.
Suzanne Dickson är professor i neuroendokrinologi vid Göteborgs universitet. Hon forskar om ätbeteenden och har fått stöd från Hjärnfonden för sin forskning under många år. Huvudfokuset ligger i att kartlägga neurala signalvägar som reagerar på de inre och yttre signaler som styr vår aptit.
– Mycket har hänt inom forskningen om ätstörningar och övervikt det senaste året, berättar Suzanne. Ett stort genombrott var Ozempic, ett läkemedel som används för
Hormoner styr aptit och matvanor
Tänk dig en ”aptitknapp” med förmågan att stänga av eller öka vår aptit på ett ögonblick. Upptäckten av en sådan strömbrytare skulle ha stor betydelse för ätstörningar på hela spektret. Inte bara för de drabbade av anorexi nervosa eller fetma, utan även för de som tappat sin aptit av andra orsaker. Det kan till exempel vara sköra äldre eller personer som ökat ofrivilligt i vikt på grund av läkemedelsbehandling. Det kan låta som science fiction men faktum är att forskarna redan idag är på god väg dit.
Suzanne Dickson är professor i neuroendokrinologi vid Göteborgs universitet. Hon forskar om ätbeteenden och har fått stöd från Hjärnfonden för sin forskning under många år. Huvudfokuset ligger i att kartlägga neurala signalvägar som reagerar på de inre och yttre signaler som styr vår aptit.
– Mycket har hänt inom forskningen om ätstörningar och övervikt det senaste året, berättar Suzanne. Ett stort genombrott var Ozempic, ett läkemedel som används för