Hur kan hjärnan
•
Den grå hjärnbarken
Hjärnans yttre yta kallas hjärnbarken eller den grå substansen. Här finns flera miljarder nervceller som länkas samman via synapser. Mellan synapserna skickas impulser, fram och tillbaka, som får oss att reagera, tänka och handla.
Den vita substansen
Innanför den grå barken, djupare i hjärnan, finns den vita substansen. Här är nervtrådarna, som löper från nervcellerna i barken, skyddade av ett vitt fettlager som kallas myelin. I den vita substansen finns viktiga hjärnkärnor med olika funktioner.
Olika hjärnskador ger olika symptom
Hjärnan består även av en rad lober, som rymmer centra för olika funktioner, t ex minne, inlärning och tal. Vid demenssjukdom skadas nervceller i olika delar av hjärnan. Symptomen varierar beroende vilken del som skadas.
•
Hjärnans tidiga genetiska utveckling kartlagd
– Det är den första heltäckande studien av hjärnans utveckling med fokus på genreglering. Tidigare har det gjorts studier som i stort sett alltid har fokuserat på cortex, alltså hjärnbarken. Vår studie är en systematisk kartläggning av hela hjärnan så att man kan jämföra alla regioner med varandra, säger Sten Linnarsson, professor i molekylär systembiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet och forskningsledare för studien.
När hjärnan börjar utvecklas i det tidiga embryot börjar det med något som kan liknas vid ett rör, där väggarna i röret kommer att utvecklas till hjärnan och den vätskefyllda mitten av röret blir ventriklarna, hjärnans hålrum.
Snabb utveckling i hjärnan tidigt hos foster
Mellan graviditetsvecka 6 och 13 sker en snabb specialisering av cellerna i väggarna på röret. Det sker genom en mycket avancerad kaskadreaktion där ämnen utsöndras som ger signal till de första
•
Den formbara hjärnan
Våra hjärnor kan och bör tränas under hela livet. Hjärnan påverkas och förändras hela livet beroende på vad vi ser, hör, gör och tänker. Att vi får nya ideer, kan förvärva nya färdigheter, ändra uppfattning, forma och omforma minnen, allt är ett uttryck för hjärnans plasticitet, det vill säga förmåga att förändras till följd av utifrån kommande stimuli eller av vår egen tankeverksamhet.
När det gäller demenssjukdomar talar man om en kognitiv reserv för hjärnans funktioner att tänka, planera och komma ihåg saker. Tack vare hjärnans plasticitet och anpassningsförmåga kan vår kognitiva reserv stärkas i alla åldrar. De som stimulerat och aktiverat sin kognition under livet drabbas av demens senare än de som varit mindre aktiva.
Hög utbildning har i flera studier visat sig fungera som en skyddsfaktor vid demens. Forskarna tror att utbildning bygger upp en slags mental buffert som innebär att välutbildade personer kan ha mer kapacitet att ta av innan deras kognit