Hur används konformitet
•
Konformitet har inte en särskilt positivt klang i det svenska språket, samtidigt har fenomenet med stor sannolikhet hjälpt oss att överleva som en social art genom tiderna. Hur kan vi använda oss av av denna egenskap i vårt liv idag?
Socialpsykologerna Noah Goldstein, Vladas Griskevicius och Robert Cialdini, som även är en marknadsföringsguru, bytte en gång ut skyltar på ett lokalt hotell från ”Hjälp oss rädda miljön! Visa din tacksamhet till naturen genom att återanvända din handduk” till ”Gör som resten av gästerna, hjälp till med att rädda miljön! I en studie utförd under hösten 2003 visade det sig att 75 % av våra gäster var med i vårt program för att rädda miljön genom att återanvända sin handduk. Slå dem följe genom att återanvända din handduk!” i vissa av hotellrummen. I dessa ökade återanvändningen av handdukar med 26 %. Man kan vara lite tveksam till metoden att använda falsk information, men experimentet kastar ljus på hur vår uppfattning av andra människors beteende
•
Normer och konformitet
Normer och social kontroll
Varje samhälle har ett system av normer dvs. delade förväntningar om hur människor bör tänka, känna, bete sig i en grupp. Dessa normer fungerar som ett kitt för att binda ihop gruppen och gör att samspelet mellan människor löper mer friktionsfritt. De är oftast osynliga och outtalade ex. du tittar inte i någo annans väska utan lov. Olika samhällen/kulturer/grupper har olika normer. Om du bor i Sverige så vet du att det är en oskriven lag/norm att inte tränga sig före i en kö, att be om ursäkt om man råkar trampa någon på tårna, att inte rapa vid middagsbordet. När det svenska normsystemet möter andra kulturers normsystem kan sk. kulturkrockar uppstå. Kulturkrock kan även uppstå inom ett normsystem tex. om en nyutexaminerad kvinnlig läkare möter en snart pensionerad skogshuggare från Norrland.
Normer säger inte vad som är förbjudet, otillåtet eller tillåtet, som regler och lagar, utan de handlar om hur de flesta människor i en gr
•
När individer i en grupp blir allt mer lika till följd av grupptryck så kallar vi det för konformitet. Om toleransen för avvikande beteenden är liten i gruppen och den sociala kontrollen är stark så blir graden av konformitet hög.
Salomon Asch konformitetsexperiment
Salomon Asch gjorde i mitten av 1900-talet ett experiment för att se om man kunde få vanliga människor att hävda något de själva inte tror är sant endast pga. det sociala trycket en grupp utövar. I den första delen av experimentet lät han samla sju till nio personer i ett rum. Han visade dem ett kort med tre olika långa streck på samt ett kort med bara ett streck på. Sedan bad han personerna att en efter en berätta vilket av strecken på kort ett som var lika långt som strecket på kort två. Den här uppgiften var så pass enkel att utföra att nästan ingen av försökspersonerna svarade fel. Denna del av försöket var en kontroll för att se hur människor lyckades med uppgiften då inget grupptryck utövades. Vid nästa del av ex