Hur påverkas cellen av
•
Nu får vi stenkoll på alla våra celler
Kroppen runt – några celltyper
Alla kroppens celler bär på samma DNA. Deras karaktär bestäms av vilka gener som är aktiva och på så sätt avgörs celltypen. Vi listar fem celler med karaktär.
Radiala gliaceller
De visar vägen. De radiala gliacellerna är ursprunget till alla hjärnans celler. De är nödvändiga för att nervsystemets celler ska vandra till sina rätta platser i kroppen under embryoutvecklingen. De kan anta många olika former och funktioner. I vissa delar av den vuxna hjärnan finns de kvar och fortsätter att bilda nya nervceller.
Ependymalceller
De pumpar på. I hjärnans vätskefyllda hålrum, ventriklarna, sitter ependymalcellerna och bildar ett membran mellan hjärnan och ryggmärgsvätskan. Deras viktigaste funktion är att producera och med sina utskott, cilier, pumpa runt ryggmärgsvätskan. Om ependymalceller isoleras fortsätter de mekaniskt att pumpa även utanför kroppen. 1999 upptäckte Jonas Friséns forskargrupp att de också
•
Ny studie visar hur celler känner av sin omgivning
”Det är den lokala aktiviteten av signalmolekylen Rac1 som paradoxalt nog styr både igångsättningen och tillbakadragandet av de mikroskopiska cellutskotten genom att växla mellan ett aktivt och ett inaktivt tillstånd i olika delar av cykeln”, säger Professor Staffan Strömblad, som tillsammans med sin grupp vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, ansvarar för studien. ”Vi har också för första gången kunnat visa att Rac1 styr de mekaniska krafterna mellan cellen och dess fästyta”.
Genom att studera levande celler med högupplöst konfokalmikroskopi har de med hjälp av en fluorescent biosensor kunnat mäta Rac1:s aktivitet lokalt i cellerna över tid. Samtidigt har de mätt de dragkrafter som cellerna utövar på sina fästytor med så kallad ”traction force microscopy”. Med hjälp av en laser i mikroskopet har de också kunnat aktivera eller blockera Rac1:s aktivitet lokalt i cellerna genom att an
•
Vårt immunsystem
Immunsystemet säkrar vår överlevnad
Människan angrips dagligen av virus, bakterier och parasiter. Vårt immunsystem skyddar oss från dessa angrepp med hjälp av olika celler som var och en har en specifik uppgift att övermanna och ta död på angripare. Immunsystemets celler finns överallt i kroppen, i blodet, direkt under huden och i alla organ. Dessutom samlas immunceller i tonsillerna det vill säga våra halsmandlar, i brässen (thymus), i mjälten samt i våra lymfknutor. Benmärgen utgör källan till alla immunsystemets celler. I benmärgen föds ständigt nya celler från stamceller. Vi kan inte leva utan benmärg och stamceller som under hela vår levnad dagligen förser oss med nya celler.
Immunsystemets celler har många uppgifter. Den första uppgiften är att hålla rent. Detta sköts av makrofager (storätare) och dendritceller. Upptäckten av dendritceller belönades med Nobelpriset 2011. Makrofager äter både främmande celler och egna celler som har dött eller hå