Hur blir det vågor
•
Vindvågor
När vinden blåser över en vattenyta överförs energi till vattnet som gör dels att vågor bildas dels att en ytvattenström genereras. Dessa två företeelser utvecklas oberoende av varandra.
Precis som för all annan vågrörelse transporteras sedan endast energi och ingen massa genom vågrörelsen. Det sker alltså mycket liten vatten-transport i vågens rörelseriktning på grund av själva vågrörelsen.
Vattenpartiklarna rör sig däremot upp och ner samt fram och tillbaka i en cirkelrörelse när vågen passerar. Vågrörelsen avtar med djupet och när djupet är större än halva våglängden är vågrörelsen mycket liten.
Vågens storlek och hastighet
En viktig faktor för vågens hastighet och storlek är vindens hastighet, dess varaktighet och blåslängden, dvs. den sträcka över fri vattenyta som vinden kan blåsa över. Dessutom inverkar naturligtvis vattendjupet.
När vågorna kommer in på grundare vatten förändras deras karaktär, hastigheten avtar efterhand som djupet minskar. Vågen växe
•
Vi har i tidigare lektioner pratat om stående vågor i strängar, t ex i en gitarrsträng. Men hur kommer det sig att vi uppfattar en våg i en sträng som ett visst ljud?
Det första vi måste påminna oss om är att luft är en gas och att en gas består av många små partiklar. Om en gitarrsträng då befinner sig i gasen luft och vibrerar på ett specifikt sätt, med en specifik frekvens, kommer partiklarna närmast omkring strängen att börja vibrera på samma sätt, med samma frekvens. Strängen blir alltså en vågkälla. Denna störning i luften kommer sedan att fortskrida utåt i alla riktningar och till sist nå trumhinnan i våra öron, som även den kommer börja vibrera med samma frekvens. Örats konstruktion kommer sedan att göra så att vibrationerna omvandlas till nervsignaler, som skickas till hörselcentrum i våra hjärnor. Hjärnan tolkar sedan till sist dessa signaler som det vi kallar ljud.
I videon tittade vi på en animering där membranet hos en högtalare skapade en störning i luften i form a
•
Vattenvåg
Vattenvågor är ytvågor i det översta lagret i en vattensamling, till exempel i ett hav. De kan uppstå av exempelvis vind, vattenströmmar eller geologiska aktiviteter och kan färdas tusentals mil innan de möter land. Storleken varierar mellan små kapillärvågor till stora tsunamier som ute till havs kan uppgå till några få decimeter i våghöjd och knappt märkbara. Den enskilda vattenelementens rörelse i en våg är mycket lokal.
Alstrande kraft
[redigera | redigera wikitext]En vind som blåser på vattenytan är den dominerande orsaken till vattenvågors uppkomst. Genom att en våg på vattenytan, även med en från början mycket liten våghöjd bildar en stor yta med en viss vinkel mot luftströmmen erhålls en avsevärd tryckkraft genom det bakom vågen i vindriktningen uppstående undertrycket p.g.a. turbulens som snabbt förstärker vågen och vågor byggs snabbt upp vid ökande vindstyrka. Även andra externa krafter på vattnet kan generera vågor, det kan vara allt från vattenström