Hur säger man blodkärl
•
Nya rön kring hur blodkärl bildas och missbildas
Vid sjukdomar som cancer, diabetes, reumatism och stroke uppstår störningar i kroppens blodkärl, något som både förvärrar sjukdomen och försvårar behandlingen. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet dels hur kärlen normalt kan anpassa sin storlek för att skapa ett fungerande cirkulationssystem men också hur kärlmissbildningar kan uppstå i sjukdom. I studien, som publiceras i Nature Cell Biology, lyckas forskarna behandla kärlmissbildning hos möss, en upptäckt som kan få betydelse för flera kärlrelaterade sjukdomar.
En frisk kropp har en perfekt balans av artärer, kapillärer och vener, så att blodet kan nå varje liten cell i kroppen. Det är de så kallade endotelcellerna, som normalt klär insidan av alla kärl, som ansvarar för att bygga nya blodkärl. Endotelcellerna organiserar sig till rör och mognar, tillsammans med andra celler, till artärer, kapillärer eller vener och bildar kroppens ”kärlträd”.
Under hela livet måste krop
•
Styvnande blodkärl i kroppen kan skada hjärnan och ge försämrat minne
Att minnet försämras med stigande levnadsålder är något som de flesta förr eller senare upplever, även bland dem som undgår sjukdomar som Alzheimer. Likaså är det känt att det finns någon form av samband mellan kroppens och hjärnans åldrande. Däremot har det inte varit helt klart hur det egentligen går till.
– Vi föreslår en händelsekedja över hur hjärnans och kärlens åldrande hänger ihop, säger Lars Nyberg, professor vid Umeå universitet.
Det som Umeåforskarna Lars Nyberg och Anders Wåhlin har skapat är en förklaringsmodell som börjar med hjärtats slag, och via de största ådrorna i kroppen ut till de finaste kärlen i hjärnan.
Vartefter kroppen åldras, styvnar stora blodkärl, exempe
•
Pressmeddelande
Blodkärl består vanligen av tre lager, där det mellersta lagret av vaskulära glatta muskelceller är det vanligaste. Dessa är kontraktila, det vill säga hopdragbara, och reglerar blodkärlens form och funktionalitet i kroppen.
– Det finns en strävan efter jämvikt i kroppen, säger Cecilia Sahlgren, professor i cellbiologi vid Åbo Akademi och Eindhoven University of Technology.
– När mekaniska krafter i omgivningen, till exempel blodtrycket, förändras kan de vaskulära glatta muskelcellerna gå från att vara kontraktila till att bli syntetiska och börja dela på sig. Detta kan medföra en tillväxt av blodkärl, en förtjockning av blodkärlsväggen och på det sättet en återställning av jämvikten och blodkärlens hållbarhet och funktion.
Utöver omgivningens mekaniska påfrestning på cellerna, påverkas tillväxten av dem också av molekylära signaler mellan cellerna. En cellulär kommunikationsräcka som kallas Notch spelar en viktig roll i hur celler utvecklas, lever och dör, och ä