Hur tidigt får barn


  • For tidigt födda barn vecka 32
  • För tidigt född problem som vuxen
  • Varför föds barn för tidigt
  • Vården av extremt för tidigt födda i hetluften – när ska barnen räddas?

    Extremt för tidigt födda barn, bebisar som kommer till världen före graviditetsvecka 28, har i dag dramatiskt mycket bättre chanser till överlevnad än för fyrtio år sedan. På 1980-talet gick gränsen för viabilitet, när barn kan förväntas överleva, vid graviditetsvecka 24–25, medan den i dag ligger på vecka 22–23. Men exakt när vården ska försöka rädda dessa barn till livet har det länge rått delade meningar om, bland annat eftersom barnen riskerar att drabbas av svåra neurologiska funktionsnedsättningar.

    Debatten har aktualiserats på nytt av Uppdrag gransknings program »Mirakelbarnen«. Jenny Svedenkrans, överläkare vid Karolinska institutet och ordförande för Svenska neonatalföreningen, summerar:

    – Alla vill göra gott. Alla vill det bästa för barnen. Men i den ena vågskålen ligger bedömningen att liv alltid är värt att räddas, och i den andra vågskålen ligger bedömningen att det kanske inte är värt att rädda

    Fakta och statistik

    Födslar

    Varje år föds 110 000–120 000 barn i Sverige. Mellan 1 och 2 procent av dessa är tvillingar, trillingar eller fyrlingar. Drygt 40 procent av alla nyblivna mammor är förstföderskor.

    De flesta barn föds efter 39 eller 40 fullgångna graviditetsveckor.

    Drygt 5 procent av barnen föds för tidigt (prematura), före 37 fullgångna graviditetsveckor. Av dem är det drygt 900 barn som föds före graviditetsvecka 32.

    Knappt 7 procent ”går över tiden” och föder barn efter 42 fullgångna graviditetsveckor.

    Förlossningsvård

    I Sverige finns i dag omkring 40 förlossningskliniker med kompetens för att vårda gravida, födande och nyblivna mammor och deras nyfödda barn.

    Omkring 10 procent av alla nyfödda vårdas på en neonatalavdelning, till exempel om barnet är för tidigt fött eller

    För tidigt födda barn och deras föräldrar på BVC

    Föräldrar och syskon till det för tidigt födda barnet har ofta under varierande lång tid varit utsatta för stress och levt i stor osäkerhet. Krisreaktioner hos både syskon och föräldrar är mycket vanliga. Många krisreaktioner hos familjen kommer efter vårdtiden. BHV behöver vara särskilt uppmärksamma och lyhörda för hur dessa föräldrar mår.

    Depressiva symtom med till exempel höga EPDS-poäng är vanligt hos både mammor och pappor till för tidigt födda barn. Föräldrarna kan behöva hjälp och stöd av både BHV-personal och BHV-psykolog. Föräldrar vars barn vårdats på neonatalavdelning kan även få symtom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Dessa symtom kan till exempel bestå i en extrem trötthet som inte går att