Hur går en neurologisk
•
Grundläggande neurologstatus innefattar ett fleratal olika undersökningsmoment. Nedanstående filmer går igenom de vanligaste momenten som kan användas som en slags screeningundersökning på patienter vid misstanke om neurologisk avvikelse.
Rutinnervstatus 2.0
Professorna Arne Lindgren, Jan Malm och Lars Johan Liedholm har utarbetat rutinnervstatus som samlar allt väsentligt i neurologstatus och är utarbetat för att vara enkelt att genomföra och dokmentera. Denna video visar Rutinnervstatus 2.0.
Visa filmen Rutinnervstatus 2.0 här (lösenord: sefilmennu)
Rutinnervstatus
A. Under samtalet
Högre cerebrala funktioner
1. Påverkan av talet (dysartri, dysfasi)
2. Vid behov enkel screening avseende orientering, minne, spatial funktion, uppmärksamhetsstörning
Observera
3. Ofrivilliga rörelser
4. Ansiktsmotorik
5. Avklädning (patientens motorik)
B. Patienten stående
1. Gångmönster
2. Tå- och hälgång
3. Rombergs prov
4. Finger-näsförsök
5. Nigsit
•
Neurologiska mottagningen
Hos oss utreder vi neurologiska symtom, t ex förlamning eller huvudvärk. Det går till så att läkaren tar upp sjukhistoria och gör en neurologisk undersökning såsom kontroll av reflexer, muskelstyrka, balans och känsel. Ibland görs kompletterande utredning med olika undersökningar, t ex hjärnröntgen med datortomografi eller magnetkamera. I vissa fall beställs elektrofysiologisk undersökning för att bedöma hjärnans aktivitet eller perifera nervers funktion (nervtrådar ut i armar och ben).
Neurologiska sjukdomar drabbar centrala nervsystemet (hjärna och/eller ryggmärg), perifera nervsystemet (nervtrådar ut till exempelvis armar och ben), autonoma nervsystemet eller muskulaturen. Till neurologin räknas också sjukdomar i hjärnans blodförsörjning, t ex hjärninfarkter eller hjärnblödningar (stroke).
•
Neurologen svarar: Då ska du söka hjälp
Vanliga neurologiska symtom:
- Domningar i vissa kroppsdelar
- Försämrat minne och förmåga att tänka logiskt
- Nedsatt styrka i musklerna
- Skakningar
- Stark huvudvärk
- Synstörningar
- Yrsel
Vi har träffat neurologen och professorn Fredrik Piehl som arbetar vid Karolinska Institutet i Stockholm för att prata mer om när man bör ta symtomen på allvar och söka hjälp.
Långsamt är sällan bråttom
Symtom som störd känsel med exempelvis pirrningar och smärta eller värk i huvud eller nacke är vanligt förekommande. Snart sagt alla har säkert någon gång haft sådana symtom. I många fall kan man inte hitta några tecken på allvarlig sjukdom. Det är därför inte helt lätt att säga när man ska söka vård.
Vissa plötsliga symtom av mer allvarlig natur kan vara orsakade av en akut sjukdomsprocess där tidigt insatt behandling är avgörande. För symtom som uppstår långsamt kan man definitivt avvakta en tid med att söka vård.