Hur stiftas eller ändras
•
Det ordinarie lagstiftningsförfarandet – parlamentet och rådet antar lagar
De flesta av EU:s lagar antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet, där det folkvalda Europaparlamentet och ministerrådet (som företräder de 27 EU-länderna) har lika mycket att säga till om. Kommissionen lägger fram ett lagförslag för parlamentet och rådet, som måste godkänna texten för att den ska antas som EU-lag.
Så går det till
Europaparlamentet och rådet går igenom och ändrar texten i olika steg. Om parlamentet och rådet kan enas om ändringarna vid första behandlingen antas lagförslaget. Annars behandlas ärendet ännu en gång. Om de inte kan enas vid den andra behandlingen läggs förslaget fram för en förlikningskommitté, som består av lika många företrädare från rådet och parlamentet. Företrädare från kommissionen deltar också i kommitténs möten. När kommittén har enats skickas texten till parlamentet och rådet för en tredje behandling, så att den kan antas som lag. Vid de fåtal tillfälle
•
Hur blir en lag till?
Det är riksdagen som bestämmer vilka lagar vi ska ha i Sverige. Det är en av riksdagens viktigaste uppgifter. I regeringsformen står det hur det ska gå till när en lag blir till. Regeringsformen är en av Sveriges grundlagar.
Bild: Carl Johan Erikson
Idén om att stifta en ny lag eller ändra en lag som redan finns kan komma från flera olika håll. Många gånger kommer idén till ny lagstiftning direkt från regeringen eftersom det ofta är nödvändigt att stifta eller ändra lagar för att regeringen ska kunna driva sin politik, exempelvis för att leva upp till ett vallöfte.
Idén om att vi ska ha en ny lag eller att vi ska ändra i en lag som redan finns kommer ofta från regeringen. För att regeringen ska kunna driva sin politik och se till att det man lovat inför ett val ska bli verklighet kan man behöva ändra på lagar eller skapa nya lagar. Det kan ta lite längre tid än vad man kanske tror.
En statlig utredning föregår viktiga lagar
Det är viktigt att nya
•
Grundlag
I Sverige finns fyra grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. De utgör Sveriges författning, eller konstitution. Ett lands konstitution reglerar landets statsskick.
För att förändra en grundlag eller stifta en ny grundlag, gäller regeln att riksdagen ska fatta samma beslut två gånger och att det mellan besluten ska hållas ett riksdagsval (RF 8:15) . En grundlag kan också ändras genom folkomröstning i samband med ett riksdagsval (ska inte förväxlas med en rådgivande folkomröstning enligt RF 8:4 och folkomröstningslagen, som kan hållas när riksdagen beslutar). En folkomröstning om en grundlagsfråga får bara ha två alternativ, "Ja" och "Nej". Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande om en majoritet röstar nej till förslaget och nej-röstarna även är fler än hälften av de som röstat vid samma riksdagsval.
Om ja-sidan får majoritet är resultatet inte direkt bindande. Den nyvalda riksdagen kan dock i