Hur vattenväxter när
•
Höst i trädgårdsdammen
För att få en bra start på våren är det bra att höststäda din damm. Löv och annat skräp som faller ner i dammen tillsammans med växter som vissnar när kylan kommer bygger upp en näringsdepå av organiskt material. Även på vintern förbrukar nedbrytningsprocessen syre och finns det då organiskt biomassa som ligger kvar blir risken för syrebrist och uppkomst av sumpgaser betydligt större. Detta kan göra att fiskar som övervintras i dammen får svårt att andas och kan då dö som följd. När våren kommer med snabbt stigande temperaturer och ökad solstrålning finns det ett näringsrikt vatten som ger en kraftig tillväxt av alger. På våren har inte filtret kommit i 100 % balans efter vintern och dammens växter kommit igång för att hjälpa till att ta upp den överflödiga näringen i vattnet.
Städhjälp
Du hindrar enkelt löv falla att ner i dammen genom att spänna ett lövnät över dammen. De medföljande hakarna hjälper dig att sätta fast nätet. Rensa nätet regelbundet frå
•
Zoner och vattenväxter
Zoner, siffor och bokstäver
Det är lätt att bli förvirrad som konsument när man letar efter information om hur mycket kyla en växt tål. Ofta anges zoner, ibland som siffra och ibland som bokstav. Det luriga är att det är olika system som används för olika sorters växter.
Träd och buskar zon 1-8
Vedartade växter, som träd och buskar som tappar sina blad på vintern (eller är vintergröna) men har kvar sina grenar ovan jord brukar ha zonerna från zonkartan från Riksförbundet Svensk Trädgård som standardangivelse: Sverige delas in i åtta olika zoner där låg siffra innebär milt klimat i landets södra delar och höga siffror avser kallare klimat i norr.
Vattenväxter och planteringszoner
För vattenväxter gäller också zonangivelser men inte på samma sätt som för vedartade växter, de har sitt eget zonsystem.
De zoner som avses för vattenväxter kallas planteringszoner, och de zonerna har inget med den klassiska zonkartan från Riksförbundet Svensk Trädgård att gör
•
Ny studie visar hur vattenväxter bidrar till bättre vattenkvalitet
Undervattensväxter så som tång och nate bidrar till ett klarare, mer badvänligare vatten med bättre sikt och skyddar även mot övergödning. De kan därmed förbättra sin egen livsmiljö. Det visar en ny stiudie från Stockholms Universitet.
Att undervattensväxter är viktiga för att binda kol och kväve och för fiskar och artrikedomen är känt sedan tidigare. Det är också klarlagt att grumligare vikar har färre undervattensväxter eftersom de får för lite ljus. Den nya studien visar att även det omvända gäller – undervattensväxterna kan själva påverka vattenkvaliteten positivt och därmed förbättra sin egen livsmiljö. De tar bland annat upp näring (motverkar övergödning) och konkurrerar ut växtplankton som gör att sikten förbättras.
LÄS ÄVEN: • De viktiga undervattensväxterna och hur de skadas av bryggor och båtar
– Täta växtsamhällen såsom tång och nate saktar också ned vattenrörelsen vilket gör att sedimentpa